Åldringsexperimentet och åldringsdetektering avlitiumjonbatterierär till för att utvärdera batteriets livslängd och prestandaförsämring. Dessa experiment och detektioner kan hjälpa forskare och ingenjörer att bättre förstå förändringar i batterier under användning och fastställa batteriernas tillförlitlighet och stabilitet.
Här är några av de främsta anledningarna:
1. Utvärdera livslängd: Genom att simulera batteriets laddnings- och urladdningscykel under olika arbetsförhållanden kan batteriets livslängd och driftstid utläsas. Genom att utföra långsiktiga åldringsexperiment kan batteriets livslängd vid faktisk användning simuleras, och batteriets prestanda- och kapacitetsförsämring kan detekteras i förväg.
2. Analys av prestandaförsämring: Åldringsexperiment kan hjälpa till att fastställa batteriets prestandaförsämring under laddnings- och urladdningsprocessen, såsom kapacitetsminskning, ökning av inre resistans etc. Dessa dämpningar kommer att påverka batteriets laddnings- och urladdningseffektivitet och energilagringskapacitet.
3. Säkerhetsbedömning: Åldringsexperiment och åldringsdetektering hjälper till att upptäcka potentiella säkerhetsrisker och fel som kan uppstå vid batterianvändning. Till exempel kan åldringsexperiment hjälpa till att upptäcka säkerhetsprestanda under förhållanden som överladdning, överurladdning och hög temperatur, och ytterligare förbättra batteridesign och skyddssystem.
4. Optimerad design: Genom att utföra åldringsexperiment och åldringsdetektering på batterier kan forskare och ingenjörer hjälpa forskare och ingenjörer att förstå batteriers egenskaper och förändringsmönster, och därigenom förbättra design- och tillverkningsprocessen för batterier samt förbättra batteriets prestanda och livslängd.
Sammanfattningsvis är åldringsexperiment och åldringsdetektering mycket viktiga för att förstå och utvärdera prestanda och livslängd hos litiumjonbatterier, vilket kan hjälpa oss att bättre designa och använda batterier och främja utvecklingen av relaterade tekniker.
Vilka är procedurerna och projekttester för åldrande av litiumbatterier?
Genom testning och kontinuerlig övervakning av följande prestanda kan vi bättre förstå batteriets förändringar och dämpning under användning, samt batteriets tillförlitlighet, livslängd och prestandaegenskaper under specifika arbetsförhållanden.
1. Kapacitetsminskning: Kapacitetsminskning är en av de viktigaste indikatorerna på minskad batterilivslängd. I åldringsexperimentet utförs regelbundet laddnings- och urladdningscykler för att simulera batteriets cykliska laddnings- och urladdningsprocess vid faktisk användning. Utvärdera försämringen av batterikapaciteten genom att mäta förändringen i batterikapacitet efter varje cykel.
2. Cykellivslängd: Cykellivslängd avser hur många fullständiga laddnings- och urladdningscykler ett batteri kan genomgå. Åldringsexperiment utför ett stort antal laddnings- och urladdningscykler för att utvärdera batteriets livslängd. Vanligtvis anses ett batteri ha nått slutet av sin livslängd när dess kapacitet minskar till en viss procentandel av dess ursprungliga kapacitet (t.ex. 80 %).
3. Ökning av inre resistans: Inre resistans är en viktig indikator på batteriet, vilket direkt påverkar batteriets laddnings- och urladdningseffektivitet samt energiomvandlingseffektivitet. Åldringsexperimentet utvärderar ökningen av batteriets inre resistans genom att mäta förändringen i batteriets inre resistans under laddning och urladdning.
4. Säkerhetsprestanda: Åldringsexperimentet inkluderar även utvärdering av batteriets säkerhetsprestanda. Detta kan innebära att simulera batteriets reaktion och beteende under onormala förhållanden såsom hög temperatur, överladdning och överurladdning för att detektera batteriets säkerhet och stabilitet under dessa förhållanden.
5. Temperaturegenskaper: Temperaturen har en viktig inverkan på batteriets prestanda och livslängd. Åldringsexperiment kan simulera batteriernas drift under olika temperaturförhållanden för att utvärdera batteriets respons och prestanda vid temperaturförändringar.
Varför ökar ett batteris inre resistans efter en tids användning? Vad blir effekten?
Efter att batteriet har använts under en längre tid ökar den inre resistansen på grund av att batteriets material och struktur åldras. Den inre resistansen är den resistans som uppstår när ström flyter genom batteriet. Den bestäms av de komplexa egenskaperna hos batteriets inre ledande bana, som består av elektrolyter, elektrodmaterial, strömavtagare, elektrolyter etc. Följande är effekten av ökad inre resistans på urladdningseffektiviteten:
1. Spänningsfall: Intern resistans gör att batteriet producerar ett spänningsfall under urladdningsprocessen. Detta innebär att den faktiska utspänningen blir lägre än batteriets tomgångsspänning, vilket minskar batteriets tillgängliga effekt.
2. Energiförlust: Internt motstånd gör att batteriet genererar ytterligare värme under urladdning, och denna värme representerar energiförlust. Energiförlust minskar batteriets energiomvandlingseffektivitet, vilket gör att batteriet ger mindre effektiv effekt under samma urladdningsförhållanden.
3. Minskad effekt: På grund av ökningen av det inre motståndet kommer batteriet att ha större spänningsfall och effektförlust vid hög ström, vilket gör att batteriet inte kan ge hög effekt effektivt. Därför minskar urladdningseffektiviteten och batteriets effektkapacitet minskar.
Kort sagt, ökat inre motstånd kommer att minska batteriets urladdningseffektivitet, vilket påverkar batteriets tillgängliga energi, effekt och totala prestanda. Därför kan en minskning av batteriets inre motstånd förbättra batteriets urladdningseffektivitet och prestanda.
Publiceringstid: 18 november 2023
